• Digital visning: Rösträtt för kvinnor

    29 maj Kvinnohistoria, Utställningar
    Här kan du se en kort introduktion till vår utställning Rösträtt för kvinnor. Den finns hos oss mellan 7 mars 2020–6 februari 2021.

    Utställningen Rösträtt för kvinnor är producerad av Arbetets museum i samarbete med Sara Teleman och baseras på boken med samma namn. Boken är publicerad på LL Förlag vilket gör att Sara Telemans texter och bilder berättar ett långt förlopp i den svenska demokratins historia med glasklar enkelhet. Utställningens gestaltning i Umeå är producerad av Kvinnohistoriskt museum i samarbete med Sara Teleman.

    Läs mer om utställningen

    Manus till filmen

    I slutet av 1800-talet började kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige. På den här tiden var det faktiskt bara 8% av Sveriges befolkning som fick rösta – mest rika män. Så samtidigt som kvinnor jobbade för sin rätt att rösta pågicken rörelse i hela Sverige för att alla människor skulle få samma rättigheter.

    Den 21 septembeer 1921 fick kvinnor i Sverige rösta till riksdagen för första gången. Men rätten att rösta var egentligen inget kvinnor bara "fick". Det krävdes hårt arbete och möttes av stort motstånd.

    Kvinnlig rösträtt handlade inte bara om att ändra i lagen, utan också om att förändra synen på män och kvinnor i allmänhet. På den här tiden trodde många att kvinnor helt enkelt var mindre intelligenta än män. Många trodde att kvinnors kroppar och hjärnor var för svaga för att klara av att till exempel rösta, vara myndiga eller göra andra saker som män gjorde. Därför handlade rösträttsfrågorna om jämställdhet i hela samhället.

    I den här utställningen får du möta kvinnor som kämpat för sina rättigheter i Sverige och utomlands. Det är kvinnor som har forskat och pluggat på universitet, kvinnor som har arbetat med kroppen, och personer som har kämpat för samers och romers rättigheter.

    Läs mer...

    Om skribenten

    Kvinnohistoriskt museum

    Vill du skriva på vår blogg? Eller har du önskemål om vad du vill läsa om på bloggen? Kontakta oss gärna på mailadress: kvinnohistoriskt@umea.se

  • Sara Teleman om sitt arbete

    22 april Kvinnohistoria, Utställningar
    I utställningen Rösträtt för kvinnor möter du en del av de kvinnor som kämpade för sina och andras rättigheter genom Sara Telemans texter och illustrationer. I den här intervjun berättar Sara mer om sitt arbete och hur det gick till när hon skrev boken Rösträtt för kvinnor , som utställningen baseras på. Sara Teleman

    I boken och utställningen möter vi ett antal kvinnor från Sverige och övriga världen. Varför valde du just dessa kvinnor att lyfta fram?

    – Det korta svaret är att det var de här jag fastnade för. Det fanns såklart många, många fler som jag hade velat skriva om, men som inte fick plats i boken. Till exempel Klara Johanson, författare och journalist (och Lydia Wahlströms partner under Uppsala-åren), journalisten och modeskribenten Else "Gwen" Kleen eller Göteborgs starka kvinna Frigga Carlberg. Jag ångrar att jag inte kände till den sydsamiska aktivisten Elsa Laula när jag skrev boken, och därmed missade att ha med henne som idol. Hon är verkligen en förebild och någon som alla bör känna till.

    – Glad är jag att jag skrev om Emilie Rathou och Kata Dahlström, för att visa att kvinnor kämpade även utanför LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt).

    – Jag har också fascinerats över att de tunga namnen inom rösträttsrörelsen var så spridda över landet. Som Frida Stéenhoff, som under en period var stationerad i Sundsvall, eller Augusta Tonning som bodde i Ronneby i Blekinge. Sveriges nya infrastruktur hade mycket stor betydelse för detta nätverk av kvinnor som fick utstå så många motgångar under så lång tid, men som kunde hålla humöret upp tack vare täta kontakter via telefon, telegraf och den nyligen utbyggda postgången via tåg och båt.

    Kan du berätta lite hur det gick till när du skrev boken?

    – Min researchfas, den tid som jag ägnade åt att läsa på i ämnet och leta bildförlagor, var ganska lång. Jag testade olika manér, letade i både fysiska och digitala samlingar efter bilder på personer, miljöer och klädesplagg från förra sekelskiftet.

    – Att börja läsa om kvinnona i rösträttsrörelsen är som att öppna en dammport. Det finns så mycket att läsa, så mycket spännande, både framgångshistorier och tragedier. Ohc det kommer hela tiden ut nytt material. Bara sedan min bok kom ut har till exempel boken Ett jävla solsken om journalisten Ester Blenda Nordström, två nya biografier om Selma Lagerlöf och en ny biografi om Elin Wägner kommit ut.

    – Så det är lätt att gräva ner sig. Djupt. Till slut fick min redaktör på LL-förlaget, Andreas Palmaer, säga till på skarpen: Du vet tillräckligt för att skriva den här boken nu. Börja!

    – Men det var ju sommar! Jag skulle resa runt i Sverige och vara borta från min dator och scanner i nästan sex veckor. Lösningen blev att bara hälla ur mig allt på det här sättet, sida upp och sida ner i ett stort ritblock. Jag ville skissa i färg och eftersom jag ofta befann mig på en båt och inte kunde använda gouache eller akvarell – vattenfärger – på grund av båtens rörelser, så blev det tuschpennor.

    Hur gjorde du skisserna och illustrationerna?

    – De flesta stora porträtt, idolporträtten, kom till ungefär som jag beskrev tidigare fast gjordes ut i akvarell när "semestern" var slut.

    – Med de mindre tuschteckningarna i boken hade jag inte samma flyt. Jag hade fått för mig att jag sklle vara flyhänt och inte så exakt. Hellre fort än noga! Resultatet? När jag hade gjort alla bilder klara, jag tror det var mellan 60 och 80 stycken, var jag tvungen att göra om alltihop. Jag stod helt enkelt inte ut med den hafsiga stilen. Att formgivaren Jens Andersson orkade göra om hela inlagan efter mina nya bilder är ett mysterium. Jens Andersson är väldigt tålmodig och snäll. Rolig också. Jag rekommenderar honom till alla jag möter.

    Läs mer...

    Om skribenten

    Kvinnohistoriskt museum

    Vill du skriva på vår blogg? Eller har du önskemål om vad du vill läsa om på bloggen? Kontakta oss gärna på mailadress: kvinnohistoriskt@umea.se

  • Fångar i biologin? - lästips

    25 februari
    Eva Magnussons lästips på temat historiskt perspektiv på biologi, psykiatri och kvinnors mentala ohälsa efter kvällen på Kvinnohistoriskt museum 20 februari 2020 om "Fångar i biologin?"

    Appignanesi, Lisa (2008) Mad, bad and sad: A history of women and the mind doctors from 1800 to the present. London: Virago Press.

    Becker, Dana (2013) One nation under stress: The trouble with stress as an idea. Oxford: Oxford University Press.

    Busfield, Joan (1996) Men, women and madness. Understanding gender and mental disorder. London: Macmillan Press.

    Caplan, Paula & Cosgrove, Lisa (red.) (2004) Bias in psychiatric diagnosis. Lanham: Jason Aronson.

    Digby, Ann. (1989) Women's biological straitjacket. I: Mendus, S. & Rendall, J. (red.) Sex­uality and Subordination. London: Routledge.

    Friih, Anna-Karin (2007) Flickan i medicinen: ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930. Örebro universitet, Historiska institutionen. Doktorsavhandling.

    Gilman, Charlotte Perkins (1892/1973) The Yellow Wallpaper. Old Westbury: The Feminist Press. (På svenska: "Den gula tapeten".)

    Gould, Stephen Jay (1978) Women's Brains. New Scientist, Nov. 1978, s. 364-366.

    Hirshbein, Laura (2010) Sex and gender in psychiatry: A view from history. Journal of Medical Humanities, Vol. 31, s. 155-170.

    Johannisson, Karin (1994) Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle. Stockholm: Norstedts.

    Johannisson, Karin (2006) Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I: Gunilla Hallerstedt (red.) Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos, s. 29-42.

    Johannisson, Karin (2015) Den sårade divan. Om psykets estetik och om Agnes von K., Sigrid H. och Nelly S. Stockholm: Bonniers.

    Larsson, Maja (2002) Den moraliska kroppen. Tolkningar av kön och individualitet i 1800-talets populärmedicin. Uppsala universitet, Institutionen för idéhistoria. Doktorsavhandling.

    Lewin, Miriam (red.) (1984) In the Shadow of the Past: Psychology portrays the sexes. New York: Columbia University Press.

    Mendus, Susan & Rendall, Jane (red.) (1989) Sexuality and subordination: Interdisciplinary studies of gender in the nineteenth century. London: Routledge.

    Micale, Mark (1991) ‘Hysteria Male/Hysteria Female: Reflections on Comparative Gender Construction in Nineteenth-Century France and Britain’, in Marina Benjamin (ed.), Science and Sensibility: Gender and Scientific Enquiry, 1780-1945. Oxford: Basil Blackwell, s. 200-39.

    Møllerhøj, Jette (2009) Encountering hysteria: doctors' and patients' perspectives on hysteria in Denmark, 1875-1918. History of Psychiatry, Vol. 20, s. 163-183.

    Nilsson, Ulrika (2003) Kampen om kvinnan: professonalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860-1925. Uppsala universitet, Institutionen för idéhistoria. Doktorsavhandling.

    Pietikainen, Petteri (2007) Neurosis and modernity: The age of nervousness in Sweden. Leiden: Brill NV.

    Porter, Roy (1987) A social history of madness. Stories of the insane. London: Weidenfeld and Nicolson.

    Rowold, Katharina (1996) Gender and science: Late nineteenth century debates on the female mind and body. Bristol: Thoemmes Press.

    Russell, Denise (1995) Women, madness and medicine. Cambridge: Polity Press.

    Russett, Cynthia E. (1989) Sexual Science: The Victorian Construction of Woman­hood. Cambridge, Ma.: Harvard University Press.

    Scull, Andrew (2009) Hysteria. The biography. Oxford: Oxford University Press.

    Showalter, Elaine (1987) The Female Malady. London: Virago Press.

    Showalter, Elaine (1990) Sexual Anarchy: Gender and culture at the Fin de Siècle. London: Virago Press Ltd.

    Showalter, Elaine (1997) Hystories: Hysterical epidemics and modern culture. New York: Columbia University Press.

    Smith-Rosenberg, Carroll (1985) Disorderly Conduct: Visions of Gender in Victo­rian America. N.Y.: Oxford University Press.

    Taylor, Jenny Bourne & Shuttleworth, Sally (red.) (1998) Embodied selves: An anthology of psychological texts, 1830 - 1890. Oxford: Clarendon Press.

    Ussher, Jane (1991) Women's Madness: Misogyny or Mental Illness? London: Harvester Wheatsheaf.


    Några nutida lästips om biologism, kön, mental hälsa, psykologi och liknande teman:

    Becker, Dana (1997) Through the looking glass: Women and borderline personality disorder. Boulder, CO: Westview Press.

    Dess, Nancy, Marecek, Jeanne & Bell, Leslie (red.) Gender, sex, and sexualities: psychological perspectives. New York: Oxford University Press.

    DSM-5 and beyond: a critical feminist engagement with psychodiagnosis. Specialnummer av tidskriften Feminism & Psychology. 2013, volym 23, nummer 1, s. 3-140.

    Fine, Cordelia (2010) Delusions of gender: how our minds, society, and neurosexism create difference. New York: W. W. Norton & Co.

    Fine, Cordelia (2017) Testosterone Rex: myths of sex, science, and society. New York: W. W. Norton & Co.

    Gavey, Nicola (2019) Just sex? The cultural scaffolding of rape. London: Routledge.

    Greene, Sheila (2003) The psychological development of girls and women: Rethinking change in time. London: Routledge.

    Joel, Daphna (2016) Captured in terminology: sex, sex categories, and sex differences. Feminism & Psychology, Vol. 26, s. 335-345.

    Lundberg, Tove, Malmquist, Anna & Wurm, Matilda (red.) (2017) HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur & Kultur.

    Magnusson, Eva (2003) Psykologi och kön: från könsskillnader till genusperspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

    Magnusson, Eva (2005) Könets deprimerande betydelser: genusteoretiska granskningar av forskning om depression och kön. I: Söderström, M. & Rydén, J. (red.) Depressionens Janusansikte: biologi och genus i samspel. Stockholm: Vetenskapsrådet. Fritt tillgänglig på länken: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25a6f/1529480537751/Depressionens-janusansikte_VR_2005.pdf

    Magnusson, Eva (2019) Könstillhörighet: förklaringar, normer, betydelser. Stockholm: Natur & Kultur.

    Magnusson, Eva & Marecek, Jeanne (2010) Genus och kultur i psykologi. Stockholm: Natur & Kultur.

    Marecek, Jeanne (2001) Disorderly constructs: feminist frameworks for mental health. I: Rhoda Unger (red.) Handbook of the psychology of women and gender. New York: Wiley, s. 303-316.

    Rossiter, Amy m.fl. (1998) Toward an alternative account of feminist practice ethics in mental health. Affilia, Vol. 13(1), s. 9-30.

    Skewes, Lea, Fine, Cordelia & Haslam, Nick (2018) Beyond Mars and Venus: The role of gender essentialism in support for gender inequality and backlash. PLoS One, Vol. 13(7): e0200921. Fritt tillgänglig på länken: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6057632/

    Skoger, Ulrika Eskner (2015) Mellan könsspecifika förväntningar och ett neutralt kunskapsideal. Umeå universitet, Institutionen för psykologi. Doktorsavhandling. Kan laddas ner från universitetsbiblioteket vid Umeå universitet: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:855221/FULLTEXT01.pdf

    Stoppard, Janet (2002) Understanding depression: Social constructionist approaches. London: Routledge.

    Stoppad, Janet & McMullen, Linda (red.) (2003) Situating sadness: women and depression in social context. New York: New York University Press.

    Läs mer...

    Om skribenten

    Kvinnohistoriskt museum

    Vill du skriva på vår blogg? Eller har du önskemål om vad du vill läsa om på bloggen? Kontakta oss gärna på mailadress: kvinnohistoriskt@umea.se

  • Fångar i biologin? - lyssna i efterhand

    25 februari Forskning, Kvinnohistoria, Jämställdhet, Program, Podd
    Kvinnor inom mentalvårdshistoria - vilken publiksuccé! Ibland känner vi att vi har en så rackarns bra programidé, men kan vara osäkra på om publiken kommer tycka samma. Den här gången hade vi inte behövt vara oroliga. Förra veckan genomförde vi vår programidé där forskning fick möta teater och vi fick fullt hus. Många efterfrågade att kunna lyssna på forskaren Eva Magnussons föreläsning i efterhand, så här är den!

    I ljudfilen kan du lyssna till Eva Magnusson, professor emerita i psykologi med genusvetenskaplig inriktning. Eva gav oss en historisk översikt till psykiatrisk vård med fokus på kvinnor från 1800-talet fram till 1900-talets början. Vilka diagnoser fick kvinnor och varför? Vad fanns det för behandling och hur bemöttes kvinnorna av vården och samhället? Det var många skratt i publiken när Eva pratade om livmoderssystemet som ett telegrafverk och andra teorier som fanns om kroppen under den här tiden. Att hjärnan och livmodern inte kunde växa samtidigt eller att kroppen var ett fodral till livmodern.


    Länk för prenumeration av Podcast

    Läs mer...

    Om skribenten

    Kvinnohistoriskt museum

    Vill du skriva på vår blogg? Eller har du önskemål om vad du vill läsa om på bloggen? Kontakta oss gärna på mailadress: kvinnohistoriskt@umea.se

Öppettider

Måndag 11-18

Tisdag 11-18

Onsdag 11-18
Torsdag
11-19.30
F
redag 11-18
Lördag 11-16
Söndag
stängt


Öppettider helgdagar

Besök

Kvinnohistoriskt museum
Väven, Storgatan 46a,

901 78 Umeå


Kartalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Kvinnohistoriskt
museum
är en del av
Umeå kommun