Blogg

Under vernissagen bjöds publiken på dans från Balettakademiens FUNKIS-grupp och ett kortare samtal med utställningens projektledare Anna Furumark och forskningsledare Mikael Eivergård. I videon här i inlägget kan du ta del av tankar om urval och hur utställningen blev till.

Vernissagen var fullsatt och publiken fick fika från Vaniljdrömmen, en daglig verskamhet i Umeå som drivs som ett café. Tack för att ni kom!

I anslutning till vår pågående utställning Schyssta killar - Vad är en schysst kille egentligen? bjöd vi in Ida Östensson från Make Equal och en panel med män som har erfarenheter från olika idrotter.

I PANELEN:
Egal Saleman, lagkapten i Umeå BSKT
Tor Troéng, MMA-profil
Erik Nyström, boxningstränare och föreläsare
Ola Svensson, idrottskonsulent och sakkunnig i inkludering på SISU Idrottsutbildarna Västerbotten.

Det blev ett väldigt modigt, sårbart och personligt samtal om jargong, psykisk ohälsa, förebilder, jämlikhet, kroppsideal och motivationen att fortsätta med sin idrott. Men också ett samtal om vägen framåt, hur vi skapar en idrott som inte tvingar människor att rymmas inom en tajt ram, utan hur vi kan luckra på ramarna så fler kan vara med och trivas.

I bildspelet som visades under Ida Östenssons inledning finns lite statistik på varför samtal om manlighet är viktigt:
- 70% av de som tar sitt liv är män
- var femte man saknar en nära vän
- 80% av alla som dör i trafikolyckor är män
- Män har högre och mer frekvent alkoholkonsumtion
- 9/10 som dör på arbetet är män
- 67% av alla hemlösa är män
- Män har ofta svårt att uttrycka känslor och det lider oftare av obehandlad psykisk ohälsa.

Det var ett samtal med fullt hus, vilket kändes kul och viktigt! Att så många tog sig tid att komma och lyssna, vi hade 100 personer i salen och ännu flera som satt i anslutande rum och lyssnade till ljudet!

Nu kan ni ta del av hela filmen från programmet nedan.
Sprid gärna till era nätverk så fler kan ta del av samtalet!

Ett museum med fokus på kön och makt varken presenterar eller representerar det uppenbara. Vi byter perspektiv och väljer att berätta från andra håll, det gör vi genom att placera kvinnor i centrum för våra berättelser. Kvinna i betydelsen den som definierar sig som kvinna. Det utesluter inte ett arbete med mansnormer, transfrågor och icke-binära perspektiv.

Visuellt vill vi nu förändras, det vi gör och hur det presenteras ska hänga ihop. Därför påbörjade vi under våren 2019 ett större utvecklingsarbete, som kommer fortsätta en tid framöver.

Vad har vi gjort?
Vi har påbörjat arbetet med att bygga om vår reception som får nya färger och inredning. Utöver det har vi uppdaterat vår visuella profil med nya färger för kommunikation och en ny symbol till vår logotyp.

"I grunden tänker jag att det inte handlar om att vi eller museerna ska lyfta fram någon särskild grupps historia och perspektiv för den gruppens skull, utan det handlar ju om hela vårt samhälles historia och alltså att få en lite mer komplett bild av hur utecklingen har sett ut under århundradena"  - Amanda Lind

Som vi skvallrat lite om inför det här samtalet ville vi sätta fokus på den roll som vi museer spelar, och om det verkligen finns en förståelse för vilken skillnad vi kan göra. Ofta tas vi för någon form av sanningssägare - en leverantör av ren och skär information som kan tas för givet. Men det här är något som skaver i oss, för i vårt arbete med att både syna kvinnohistorien, historieskrivningen och oss själva i sömmarna upptäcker vi om och om igen hur sanningen är något som omskapas och inte någonsin varit ett fastslaget faktum. Hur den ofta gynnar någon av dem som varit med och formulerat den version som för tillfället gäller, och hur vi måste rikta blicken mot oss själva om och om igen för att se över vilka vi med vårt arbete inkluderar och inte.

Museer som skapare av samhällsförändring

I våra öron kan den här förståelsen för sanning som ett fenomen i konstant förändring, skapa perspektiv, stötta och göra oss medborgare till mer självständiga varelser. Kanske kan samtalet med Amanda hjälpa fler att reflektera över hur vi gång på gång får historien och dess förväntningar på oss serverade i knät utan förväntan på att vi ska ha några egna funderingar. Och utifrån vår förståelse för oss själva som museum, hoppas vi kunna skapa mer engagemang i frågan om hur museerna kan vara med och skapa förändring.

Det är definitivt inte tråkigt att ha en minister på besök. Ge det här samtalet en lyssning och se om det sätter igång några funderingar i dig. Och nästa gång du besöker Kvinnohistoriskt museum, haffa gärna första bästa av oss som jobbar här och berätta vilka tankar som dök upp. Det här är ett arbete som aldrig kommer ta slut, ett arbete som bygger på att fler berättelser samlas in och tas vara på. För när gamla normer bryts, skapas oundvikligen nya och det farligaste scenariot är då vi bestämmer oss för att avbryta letandet och deklarera oss färdiga. Som Amanda påminde om under samtalets gång;

"Vi måste lära av historien för att ta steg framåt"

och ju fler som fått bidra och göra sin röst hörd i den historieskrivningen, desto större kan dom stegen bli.