Till innehållet

Sara Zetterlund om designen bakom Korsettkriget

22 november 2021 Forskning, Gästskribenter, Utställningar

Sara Zetterlund är arkitekt och konstnär samt formgivare av vår pågående utställning Korsettkriget. Vi bad Sara att skriva ner sina tankar om att jobba med processen "att rumsligt formge forskning". Trevlig läsning!

Foto på hängande föremål i utställningen. I centrum är ett par axelvaddar i vitt, liggande på en rundstav av ljust trä.

Ett foto från det färdiga rummet.

Utgångspunkten

När jag påbörjade arbetet med formgivningen av utställningen fick jag tillgång till ett textmanus som hade utgångspunkt i Henric Bagerius bok ”Korsettkriget”. Manuset var indelat i olika kapitel: modeslaveri och kvinnokamp, utmanande och anständig, skadlig och hälsosam, föråldrad och modern, då och nu. Utöver textmanus så fanns ett antal olika föremål som jag på förhand fick veta skulle vara med i utställningen: tre klänningar, tre korsetter, ett reformliv och några underkläder samt ett antal filmer där Henric Bagerius beskriver korsettens utveckling men också utför olika tester iklädd korsett. Utgångspunkten för formgivningen var att, med hjälp av den rumsliga gestaltningen, få fram och förstärka innehållet i boken. Att ta ut Henrics forskning om korsetten; dess historia, form, evolution och plats i samhället ut i rummet genom att skapa ett landskap bestående av texter, bilder, former och objekt.

Objekten

Utöver de inlånade objekten som jag på förhand visste skulle vara med i utställningen så har jag, med utgångspunkt i manuset, formgett och tillverkat ett antal abstrakta skulpturer/objekt med syfte att försöka materialisera innehållet i texten till en form, en rumslighet, en känsla.

Under denna process att ta fram dessa abstrakta objekt/redskap/skulpturer utgick jag från tankar kring om att forma en kropp. Om att hålla någonting på plats. Om att begränsa en kropp och styra (koreografera) ett rörelsemönster. Om att täcka/gömma och om att transformera något mjukt hårt och något hårt mjukt (att skapa illusioner). Dessa formuleringar kom fram genom samtal med KHM och genom läsningen av textmanuset till utställningen. Utöver att anteckna dessa meningar ovan skrev jag ner ord och föremål som jag hittade i texten som kunde hinta om en form eller rumslighet. Jag skrev ner ord som turnyr, krinolin, metallfjädrar, åtsnörd, form, axlar, midja, 7 kg tyg och drottning Mauds midjemått på 46 cm. Parallellt med skrivandet började jag arbeta med att konstruera små skissmodeller i tyg där jag bland annat testade att vecka bomullstyg med utgångspunkten i de meningar jag skrivit ner: att prova omforma något mjukt och formlöst, till en veckad kontrollerad form.

Foto på veckat papper i formen av en solfjäder.

Utöver tankarna kring att ”hålla något på plats” och ”transformera en kropp” så ville jag arbeta med utgångspunkten att avtäcka/synliggöra konstruktioner för att på så sätt visa fram hur allt är uppbyggt. Denna idé kom från att ha sett fotografier till utställningen med klänningar uppbyggda av dolda lager med korsett som formar om midjan, underkläder och turnyr/krinolin som bygger volym och som sedan döljs av det yttre lagret.

Utifrån dessa utgångspunkter arbetade jag fram olika objekt/föremål/redskap till de olika noderna. Från axelvaddar hängandes på pinne för att tydliggöra reformlivets axelfokus, till madrasskulpturer med spännband som förtydligar hur de två olika korsetterna (för markerad midja/platt mage) tyglar och formar om kroppen. Jag ville även inkorporera de befintliga pelarna i rummet genom att använda dem som representation av en kropp. Med träreglar, tygremsor, rundstav och spännband som håller konstruktionerna på plats transformerades deras form från slank till volym med utgångspunkt i krinolinens form och funktion.

Skiss på hängande mobil med föremål som kan forma en kropp.
Skiss på pelare i rummet med olika dekorationer.

Rummet

Vi tog tidigt beslut om att behålla den tydliga indelningen av de olika noderna i textmanuset även i rummet. Där varje nod är tänkt att lyfta fram olika aspekter och historiska skeenden men också beskriva, illustrera och reflektera över dubbelheten kring korsetten som klädesplagg som framkommer genom titlarna för varje nod; ett ”å ena sidan, å andra sidan”. Den rumsliga organisationen utgick från idén att försöka, rumsligt, styra besökaren från en nod till en annan genom att markera med tejp i golvet för att försöka hinta om hur den ska ta sig an rummet (att koreografera en rörelse). Men samtidigt göra det möjligt att se in i alla delar (att skapa en öppenhet) och på så sätt få en skymt om allt innehåll, simultant.

Alla tillverkade delar till utställningen består av plywood, reglar av furu, vitt tyg och svarta och vita spännband. Syftet med materialvalen var att skapa en relativt rå känsla för att bryta med de inlånade klänningarna och korsetternas färger, former, tekniker och tidskrävande dekorationer. Tanken med materialen och huvudidén om att framhäva konstruktionerna av objekten var också att (på ett mycket symboliskt sätt) försöka skapa en känsla av att rummet är möjligt att transformera, att det är omformbart. En följd av de samtal vi hade under skissprocessen om att historia inte är något linjärt utan att den är konstruerad och sammansatt och kan läsas på olika sätt.

Foto från utställningsrummet där vi ser ett draperi och en madrass med åtdragna spännband, formade till en midja.

Om skribenten

Sara Zetterlund

Arkitekt/konstnär Formgivare av utställningen Korsettkriget .

Öppettider

Måndag 11-17
Tisdag 11-17

Onsdag 11-17

Torsdag 11-17

Fredag 11-17
Lördag 11-16
Söndag stängt


Öppettider helgdagar

Besök

Kvinnohistoriskt museum
Väven, Storgatan 46a,

901 78 Umeå

 



Kvinnohistoriskt
museum
är en del av
Umeå kommun


Umeå kommuns logo