Blogg

"Det var bara en liten grupp kvinnor som snörde sig"

Ibland kan det verka som att det bara var några få rika kvinnor som använde korsett. Men det stämmer inte. Korsetten fanns i alla samhällsklasser. Kring 1900 var det mer än 40 % av de gifta arbetarkvinnorna i Frankrike som snörde sig. Även för kvinnor som inte hade så mycket makt eller pengar var det viktigt med en slät och fast figur – särskilt om de ville förbättra sin ställning i samhället. Den som hade råd kunde beställa en korsett från en sömmerska. Fattigare kvinnor kunde köpa en begagnad korsett eller sy en själv.

"Kvinnor snörde ihjäl sig eller fick allvarliga skador av korsetten"

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom ibland rapporter om kvinnor som hade snört korsetten så hårt att de dog. Den tidens läkarböcker räknade upp flera allvarliga skador och sjukdomar som kvinnor kunde få av korsetter, till exempel blodbrist, bröstcancer och livmodercancer.

Korsetten kunde trycka ihop bröstkorgen, göra det svårare att andas och smälta maten, och organ inne i kroppen kunde flyttas. Men den skadade inte hjärtat, lungorna, levern eller njurarna. Det finns inga bevis för att korsetten ledde till en för tidig död.

"En del kvinnor opererade bort revben för att kunna snöra sig hårdare"

Under tiden för korsettkriget gick det rykten om kvinnor som opererade bort de nedersta revbenen för att kunna snöra korsetten ännu mer. Men det finns inga bevis för att det faktiskt hände. På den tiden var en sådan operation både farlig och plågsam. Långt ifrån alla patienter som sövdes överlevde, och det fanns inga effektiva mediciner mot de infektioner som kunde uppstå.

Henric Bagerius är docent i Historia vid Örebro Universitet och har skrivit boken Korsettkriget som utställningen baseras på.