Korsettkriget

 

  Fotograf: LisaLove Bäckman

UTSTÄLLNINGSPERIOD
14 november 2020–17 oktober 2021 

VISNINGAR
Just nu erbjuder vi inte gruppvisningar med anledning av covid-19.

PRESSBILDER
Kontakta johanna.nordstrom.2@umea.s

Fotograf: LisaLove Bäckman

ÖPPNING
För att minska spridningen av covid-19 behöver du anmäla dig i förväg om du vill delta i öppningen på plats. Vi sänder också hela öppningen live på webben

Anmäl dig till öppningen den 14 november
Följ öppningen digitalt

I slutet av 1800-talet hamnade korsetten i centrum för het debatt i Sverige. Ett litet klädesplagg blev en stor politisk fråga. Korsetten blev faktiskt ett ideologiskt slagfält, något som utlöste diskussioner om makt, kön, identitet och klass. Om kvinnlighetens former och gränser. Om dåtiden, samtiden och framtiden.

I utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet möter du ett ojämlikt Sverige där det var skillnad på människor. Framför allt var det skillnad mellan kvinnor och män. Och det skulle synas.


Kvinnor och män sågs som varandras motsatser, och det påverkade nästan allt i samhället. Vem som gjorde vad i hemmet, vem som jobbade och med vad, hur kvinnor och män kunde klä sig och bete sig, vem som kunde rösta och påverka politiken.


Samtidigt skedde en stor förändring i människors sätt att bo, leva och arbeta. Istället för att bo på landsbygden och arbeta med jordbruk flyttade många människor till städerna för att jobba i fabriker och butiker. Det var så omskakande och dramatiskt att världen aldrig blev sig lik. I städerna uppstod nya grupper: den förmögna borgarklassen och den fattiga arbetarklassen.


Mitt i allt detta fanns ett litet klädesplagg – korsetten. Den var ett sätt att framhäva den kvinnliga kroppens former, att visa tydligt att den som bar korsetten var kvinna och inget annat. När kvinnor började kräva att bli myndiga, få rösträtt och ha tillgång till utbildning uppstod även en diskussion om kvinnors kläder.


De som var emot korsetten menade att det var fåfängt att använda korsett. Dessutom var den farlig för hälsan och passade inte i ett modernt samhälle. Men det visade sig snart att kvinnors relation till korsetten var komplicerad. Vissa försvarade den. De menade att korsetten var både anständig, hälsosam och modern istället för utmanande, skadlig och föråldrad. Kriget mot korsetten blev ett krig om korsetten.


Utställningen Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet producerades 2019 av Örebro universitet. Den bygger på forskning och en bok med samma namn av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Innehållet och gestaltningen av utställningen i Umeå har utvecklats och fördjupats i nära samarbete med Henric Bagerius och producerats av Kvinnohistoriskt museum. I Umeå har utställningen titeln Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet.

 




prata med oss


Ta del av och prata om nyheter, programverksamhet, samtal och visningar på FacebookInstagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterIoch och Twitterlänk till annan webbplats

Öppettider

Måndag 11-18

Tisdag 11-18

Onsdag 11-18
Torsdag
11-19.30
F
redag 11-18
Lördag 11-16
Söndag
stängt


Öppettider helgdagar

Besök

Kvinnohistoriskt museum
Väven, Storgatan 46a,

901 78 Umeå


Kartalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Kvinnohistoriskt
museum
är en del av
Umeå kommun